Vanliga frågor
Om solenergi
Ett typiskt pris för en vanlig färdiginstallerad solcellsanläggning på 5 kW ligger på ungefär 100 000 kr före stöd. Kostnaden sjunker med 20% om investeringsstöd erhålls, alternativt med 9% om man väljer ROT-avdraget. Priset kan dock variera mellan leverantörer och beroende på vilka produkter som installeras. Som med det mesta kan man dra nytta av skalfördelar för större system, som blir billigare per kW. Kostnaden kan även öka om det är ett krångligt tak eller om transportkostnaden är hög.
Vanligtvis är solpaneler rektangulära med en dimension på ca. 1 x 1,7 meter, och har en märkeffekt på mellan 285 och 340 Watt. En solcellsanläggning består sen i regel av tiotals seriekopplade solpaneler, vilket för en vanlig villa adderar till en anläggning på mellan 5 000 och 15 000 W — dvs 5 och 15 “kW”.
Märkeffekten anger hur mycket el den kan producera vid närmast ideala förhållanden, dvs när det är helt molnfritt, solen ligger vinkelrätt mot panelerna, och det är relativt svalt ute. I praktiken är förhållanden sällan optimala och elproduktionen i en solcellsanläggning varierar hela tiden.
Solpaneler producerar likström. För att kunna använda elen i hushållet behöver strömmen omvandlas till växelström. Detta sker med en så kallad växelriktare (eller engelskans inverter). Från växelriktaren matas elen in på husets elsystem, där den antingen används till att driva hushållets apparater, eller — om solcellsanläggningen producerar mer el än vad hushållet använder — matas ut och säljs via elnätet.
Det finns två stödsystem för villaägare: ROT-avdrag och det statliga investeringsstödet för solceller. ROT-avdraget ligger oftast på 9% av investeringskostnaden, medan investeringsstödet ligger på 20%. (Även om man har sökt under den tidigare stödnivån på 30%, så är det tyvärr 20% som gäller om man ännu inte har fått sin ansökan beviljad.) Man kan inte få båda stöden. Så fort man har identifierat en bra yta för solceller så rekommenderar vi därför att ansöka om investeringsstödet, då man får en köplats i och med att ansökan kommer in. Respektive länsstyrelse handlägger sedan ansökningarna i den ordning de har kommit in, och kötid varierar beroende på område.
Investeringsstödet på 20% gäller för hela solcellsanläggningen, inklusive installationskostnader. Har man betalat 100 000 kr inklusive moms för ett nyckelfärdigt solcellssystem blir stödsumman 20 000 kr. (För företag räknas stödbeloppet ut exklusive moms.) Vi har lagt upp en guide på bloggen om hur man ansöker om investeringsstödet, och vad som är bra att tänka på.
ROT-avdraget på 9% räknas ut genom att man får göra ett skatteavdrag på 30% på arbetskostnaden som i sin tur oftast är ca 30% av totala investeringskostnaden. Man kan inte kombinera ROT-avdrag och solcellsstöd. Dock har man möjlighet att ta ROT-avdraget, och betala tillbaka det om man får investeringsstödet beviljat.
Kan jag ha Solenergi
Tak som vetter åt syd är de bästa, men även öst- och västvända tak lämpar sig väl för solceller. De tak som vetter åt öst och väst producerar cirka 80 procent av de anläggningar som vetter i sydlig riktning.
Den optimala lutningen beror på var i landet du bor. I södra Sverige är den optimala lutningen cirka 35 grader och för norra Sverige är den cirka 45 grader. Lutningen är dock i regel inte så viktig. Ligger lutningen mellan 15 och 60 grader är det som mest bara några procent lägre utbyte jämfört med optimal lutning. Med andra ord, de flesta vanliga villatak lämpar sig väl för solceller.
Har du ett tak som inte lutar mer än 5–6 grader är det standard att vinkla upp solceller med hjälp av montagesystem mot syd i cirka 15–20 grader. Dessa montagesystem är lite flackare än optimal lutning så att man ska få plats med fler solpaneler utan att de skuggar varandra.
Så länge det är relativt skuggfritt och det finns en tillräckligt stor tillgänglig yta åt syd, öst eller väst passar de flesta tak bra för solceller. Det finns dock några saker att ta i beaktning. För det första kommer solpanelerna att sitta uppe länge — livslängden för en solcellsanläggning är i regel en bra bit över 25 år — så det rekommenderas att taket är i gott skick före en solcellsinstallation.
Det finns montagelösningar för de flesta typer av tak: tegeltak, plåttak och papptak. Med det sagt är det bra att vara extra försiktig i vissa fall, t.ex. om taket är särskilt känsligt för fukt. (Ett par sådana fall är tak som saknar papp eller diffusionsspärr under yttertaket, eller tak med äldre lertegelpannor som kan vara så pass spröda att de enkelt skadas vid installation, vilket ökar risken för fuktgenomsläpp.) För montage på eternittak krävs extra utbildningar och utrustning vid montaget, vilket innebär att alla solcellsleverantörer inte kan utföra jobbet.
För en vanlig villa är den extra vikt som solpaneler medför i allmänhet liten jämfört med den vikt som taken är dimensionerade för. I Sverige dimensioneras tak t.ex. för att tåla snölaster på 150 kg/m2 – 400 kg/m2 medan solpaneler väger 10-15 kg/m2. Är du osäker på takets konstruktion kan det dock vara en bra idé att höra med en fackman.
Vikten på en solpanel ligger vanligen på mellan 10-30 kg per kvadratmeter. Detta skiljer sig dock från typ och konstruktion. Vi kontrollerar takets hållfasthet för att säkerställa att det klarar vikten.
Tjäna pengar på din el
När man har fått en solcellsanläggning installerad är elnätföretaget skyldiga att kostnadsfritt installera en ny elmätare som mäter både den el som köps in från elnätet och det överskott som matas ut på elnätet. För att elnätföretaget ska veta när det är dags att byta elmätaren behöver man lämna en färdiganmälan, något som elektrikern som kopplat in anläggningen i regel sköter.
För att få betalt för överskottselen behöver man hitta ett elbolag att sälja elen till. Det finns många elbolag att välja mellan, och då de erbjuder lite olika priser kan det löna sig att jämföra erbjudanden för att se vilka som betalar mest. Eftersom de flesta har krav på att man både ska köpa och sälja till samma bolag rekommenderar vi att se över bindningstid och erbjudanden i god tid.
När väl anläggningen är i gång och avtal är påskrivna sker försäljning av solel automatiskt och intäkter för solelen framgår i regel på elfakturan. Man får även en mindre intäkt för såld el även från elnätföretaget, en så kallad nätnytta. Den ligger oftast på ca 5 öre per kWh.
Det finns många elbolag som erbjuder sig att köpa överskottsel från solcellsägare. Det är vanligt att elbolagen erbjuder att betala det så kallade spot-priset, vilket är marknadspriset för el och det ligger oftast mellan 25 och 40 öre per kWh. Det finns dock även de som erbjuder en premium på ytterligare några tiotals ören. Några av de företag som i dagsläget erbjuder bra villkor för överskottsel är Göteborg Energi, Telge Energi, Vattenfall och Falkenberg Energi.
När du väljer ett elbolag att sälja överskottet till rekommenderar vi att du jämför erbjudande genom att:
- Ta reda på vad de betalar för överskottselen (om pris anges inklusive moms så ska du räkna bort momsen då du inte kommer att kunna ta del av den).
- Ta reda på vad som inkluderas i erbjudandet, vissa bakar t.ex. in värdet för elcertifikat i erbjudandet.
- Ta reda på om de överhuvudtaget köper elcertifikat. Om de inte gör det så är det faktiskt inte helt lätt att hitta någon som gör det. (Detta gäller dock inte om man har installerat en separat elcertifikatmätare som tillhandahålls av en tjänsteleverantör för elcertifikat.) I värsta fall kan man spara elcertifikat för att sedan sälja dem retroaktivt till något välvilligt elbolag vid ett eventuellt framtida leverantörsbyte.
- Ta även reda på vad du får betala för el. De flesta elbolag som köper överskottsel ställer krav på att man även ska köpa el av dem vilket innebär att villkoren för elen du köper har betydelse för jämförelsen.
Övriga frågor
Ett solcellssystem består av själva solpanelerna, montageutrustning, samt de elektroniska komponenter som krävs för att koppla in anläggningen på husets elsystem. De flesta villatak är tillräckligt stora för att producera en betydande mängd av ett vanligt hushålls årsförbrukning av el. Exempelvis kräver ett solcellssystem på 5 kW en yta på ca 30 m2. En sådan anläggning i sydläge kan producera uppemot 5000 kWh per år. En solpanel är ofta av standardmåtten ca 1,7 x 1 meter, vilket gör att det ibland kan vara en utmaning att pussla ihop dem på taket om man t.ex. har skorstenar, takfönster eller utbyggnader.
Ja, det finns flera sätt att lagra solel, både hemma i huset och i elsystemet i allmänhet. Det vanligaste sättet att lagra el hemma är med hjälp av batterier. Med batterier kan man lagra överskott av solel från dagen till kvällen och natten när man oftast använder som mest el i hushållet. På så sätt säljer man inte lika mycket el.